Pengar – Våra tankar, insikter och agerande så här långt…

Pengar är den ”ingrediens” vi inte skrivit så ingående om här på bloggen. Visst har vi skrivit en del, bitvis, men vi tänker att det ändå kan vara på sin plats att summera hur vi utvecklat vår syn de sista åren allt eftersom vi skaffat mer kunskap om just pengar som resurs och sambandet mellan tid, pengar och energi. Vi vill även passa på att delge hur vi lagt upp vår struktur.

Hur såg vi på och hur resonerade vi tidigare kring pengar? 
När det gäller pengar så är vi båda, något förenklat, uppväxta och fostrade med att man skaffar ett jobb, jobbar på och tjänar pengar. Mer jobb = mer pengar. En del pengar köper du saker för, en del sparas på bankkonto (eller ev. i någon fond/aktie) för framtida behov, till något speciellt. Du jobbar mer, tjänar mer och så rullar det på. Att ha koll på pengarna och vara kostnadsmedveten är också något vi tidigt lärt oss och alltid hållit fast vid.

Pengar har man främst på banken och man ska vara lojal mot sin bank, så vi använde samma bank som våra föräldrar använt genom årtionden. Våra föräldrar hade även varit omtänksamma och snälla och sparat och investerat en del pengar till oss under åren fram till att vi blev vuxna. Pengar som hjälpt oss finansiera tex. körkort och att fortsätta spara vidare. Något som vi är väldigt tacksamma för.

Intresset för att investera och göra affärer med en del pengar har alltid funnits och vi hade sparat och köpt en del i aktier/aktiefonder hos ”traditionell bank” samt efterhand även startat några depåer hos internetmäklare. Dessa aktier och fonder ingick inte som investeringar i någon större plan av något slag utan vi gjorde lite affärer efterhand, inget strukturerat med någon utsatt plan eller mål.

Totalt sett så rullade det mesta på och vi kände att allt flöt på – ju mer vi jobbade, ju mer pengar kom in osv. Vi hade det bra… 🙂

Vad har hänt och vad har vi insett efterhand?
År 2010 var ett stort år gällande pengar. Vi köpte hus och totalrenoverade! I samband med det så behövde vi ta bolån. Vi gick då som trogna kunder till vår ”gamla” bank men vi insåg ganska snart att vår ”gamla” bank inte erbjöd den bästa lösningen för oss jämfört med konkurrenterna… Så vi gjorde, en för oss, stor rockad och bytte bank. Vi fick upp ögonen för att det fanns alternativ.

Som vi beskrivit tidigare (i om denna blogg) så hände det även något när vi våren 2011 deltog i Balansekonomis Kick-Off som leddes av Jan BolmesonUnder Kick-Offen kom vi bland annat i kontakt med begrepp som, ”Passiv inkomst”, ”Pengamaskin”, ”Ekonomisk trygghet” och ”Ekonomiskt frihet”. Efter den dagen så började vi sakteligen förstå hur starkt pengar är kopplat till tid och frihet och vilken enorm resurs det är!

Vi fick ett nytt perspektiv och började förstå och inse hur mycket mer vi faktiskt kunde påverka våra flöden av pengar och hur vi kunde göra för att få ännu bättre koll på dem. Vårda dem och inte minst få ut mer av dem! Vi började stegvis göra en make-over av vårt sparande och investerande och grunden till att skapa en mekanisk plan, en s.k ”Pengamaskin” formades. Tanken med denna är att den ska generera avkastning, passiva inkomster. Ju större denna ”pengamaskin” blir desto mer avkastning/passiv inkomst ska den generera osv.

Innan vi satte igång med detta så såg vi över och skapade en tydligare struktur för konto som buffert och målsparande.

Genom detta agerande blev det också enklare att rent psykologiskt och mentalt fokusera på sparandet och investeringarna. Exempel: ”Pengamaskinen” – när den väl blev startad började vi verkligen se den som en ”maskin” som ska generera pengar och behandlade den därefter. Med en tydlig investeringsplan (automatiska insättningar varje månad, fördelning på tillgångar och avkastningsmål).

Inspiration och kunskap inom området skaffade vi oss genom flera olika källor (böcker, hemsidor, bloggar, kurser och forum) och intresset och kunskapsintaget fortsätter att växa hela tiden. Speciellt tacksamma är vi för alla tips och lärdomar vi fått från bloggen rikatillsammans, tack Jan för det! 🙂

Warren-Buffet-Quotes-e1420263614491

”Kejsaren är rik men han kan inte köpa ett år till att leva”
 /Kinesiskt ordspråk

Pengar är (som vi beskrivit i inlägget ”Att investera i tid -Det viktigaste vi kan göra”) så starkt kopplat till tid på olika sätt. Denna insikt har mer och mer förankrats hos oss, speciellt nu när vi dessutom har lyckan att ha fått två barn som vi vill ta tillvara på tiden med. Det är därför vi inspireras väldigt mycket av citat som ””Att bygga arbetet kring livet och inte livet kring arbetet” och att skapa ”ekonomisk frihet”. Vårt mål är att ha en sysselsättning och inkomster som går i harmoni med detta och ger möjlighet till, som vi anser, en balans i livet! 🙂

Hur är det nu – hur ser upplägget konkret ut?

I dagsläget håller vi strukturen med en löpande ”vardagsekonomi” i en bank;
inkomster-utgifter. Vi har ett buffertkonto och ett målsparkonto i en annan bank samt sparar/investerar löpande i ”Pengamaskinen” varje månad. Vi har även ett Barnspar som sker automatiskt varje månad.

Vårt upplägg – beskrivet så enkelt och konkret som möjligt;
Vardagsekonomin:
1. Vi använder ICA Banken som vår ”vardagsbank”, dvs. tar emot inkomster och betalar löpande utgifter.
2. Kort: vi använder Preem Mastercard kreditkort (fullbetalar alltid så att ingen ränta utfaller) och tar då del av återbäringen på 1% på alla köp vi gör (from 1/1-18 sänks den dock till 0,5% så blir ev. aktuellt att byta kort). Återbäringen betalas ut kontant varje kvartal.
3. Sparande (buffert, målsparande mm.): vi använder främst Marginalen Bank och Akelius Spar.

Utgifterna har vi jobbat med att se över mycket de senaste åren och ser nu över dem löpande så att de matchar våra behov och håller sig på en rimlig nivå. Det handlar ju om att ha koll på dem och rannsaka sig själv löpande, det insåg vi inte minst när vi lyckades sänka våra mat och förbrukningskostnader med drygt 20% under hösten 2017. Detta trots att vi ansåg oss ligga på en bra nivå… läs mer om hur detta gick till. 😉

Självklart handlar det inte om att pressa utgifter rakt av för sakens skull utan det gäller att göra det på en rimlig nivå så att kvalitén kvarstår, inget ”dumsnålande” utan sunt förnuft tänker vi.

Fasta utgifter som försäkringar mm. ses över varje gång det är förnyelse eller ges annan möjlighet att ändra.

Uppföljning: ”Det som blir mätt blir gjort” är något som vi lärt oss efterhand så varje månad ser vi över resultatet för månaden. Vi har även en budget för varje månad samt summerar våra  tillgångar och skulder. Vi använder verktyget ”Balansbladet”, ett verktyg för din privatekonomi som tillhandahålls av Balansekonomi. Man kan såklart med fördel även använda excel eller liknande men vi föredrar Balansbladet.

För smidig uppföljning i vardagen använder vi även en app i telefonen.  Där får vi en snabb överblick över nuläget och budget. Vi har främst använt appen ”Pengakoll” men i skrivande stund utvärderar vi även ”Homebudget” och ”Tink” för att välja en av dom istället. Det är såklart även en smaksak vilken app man vill ha – det viktigaste är ju att den förenklar och hjälper till med uppföljningen i vardagen. Det ska vara enkelt och så okomplicerat som möjligt!

Den mekaniska planen / ”Pengamaskinen”

målfördelning p-maskin

Diagrammet visar målet för fördelningen i pengamaskinen.
De olika delarna:
1. Aktier och aktiefonder (störst utväxling men också störst risk)
2. Guld (fysiskt investeringsguld) och skog. (denna del ska stå emot Inflation)
3. Långa obligationer (denna del ska stå emot deflation)
4. Kontanter och ränteplaceringar (denna del ska stå emot recession)

Vi har valt en fördelning som är satt för att klara av olika klimat på marknaden. Så att portföljen totalt sett inte utsätts för för stora svängningar i avkastning. Den är med andra ord inte så ”aggressiv”/rörlig som om allt skulle varit placerat i aktier.

Pengamaskinens huvudsakliga uppgift är att bidra med trygghet och oberoende.

Barnspar
Portföljsammansättning: aktiefonder och en liten ”krockkudde” i räntefonder. Det finns även skog och guld i portföljen. Målet är att bygga en portfölj som kan finansiera större saker och köp i våra barns liv. Som tex. körkort, studier, bostad mm.

Denna portfölj kommer även att vara ett ”pedagogiskt verktyg”, för att förklara hur man kan investera och få pengarna att växa och arbeta. Skapa förståelse och insikter. Att lära samband och se möjligheterna med att investera och inte bara spara!

Spekulationskonto
Vi har även skapat ett konto där vi gör kortsiktiga affärer som tex. börsintroduktioner (IPO´s) eller någon annan köp&sälj-affär. Allt för att främja leklusten och glädjen i att göra affärer 🙂

*Se och följ aktie och obligationsdelarna i dessa portföljer på Nordnets Shareville – klicka här!

Vad är Shareville och hur fungerar det? – läs här!

Hur ser du på området pengar? Hur ser ditt upplägg ut?  Har du också en ”Mekanisk plan” eller liknande? Det här är ett spännande område tycker vi! Kommentera gärna! 🙂

/Daniel&Frida

Tips! Besök gärna sidan ”Inspiration&verktyg” där har vi samlat alla verktyg vi använder oss av för att enkelt ha koll och hålla allt så lättarbetat som möjligt.

Kommentera och delge gärna om du har något mer som skulle kunna passa in!  

 

Få önskade resultat genom system och struktur: pengarna

Vi har ju i de senaste inläggen skrivit och resonerat en del kring att skapa system och struktur för att nå de resultat man önskar. Få flödet att bli enkelt och sköta sig själv så mycket som möjligt. Detta kan man ju såklart göra inom alla områden men området pengar känns på något vis enklast att applicera det på. Jag bjuder här nedan på en kort beskrivning över hur vi lagt upp strukturen kring detta för tillfället.

  1. Inkomster kommer in på kontot (använder ICA Banken)
    – Kort finns kopplade till konto
  2. 10% av alla inkomster sätts av till Buffertkonto (använder Marginalen Bank och Akelius Spar) – när buffertkontot är påfyllt sätts allt in på investeringskonto (Nordnet, Aktieinvest och Marginalen Bank).
  3. Målsparande (korta och långa mål, tex. saker eller resor) – utifrån utrymme så avsätts pengar på detta konto varje månad (Marginalen Bank).

Utöver detta har vi även ett Coop-kort där vi samlar poäng på alla månadens inköp. Poäng som vi sedan växlar in mot saker eller upplevelser. Det finns ju även andra kortalternativ som erbjuder andra bonusar (kontanter tillbaka mm.) men då förutsättningarna/ersättningarna för dessa har ändrats senaste tiden så använder vi inte något av dessa. För tillfället anser vi Coop-kortet vara ett bra alternativ som ger bra återbäring på ett smidigt sätt.

Till detta använder vi en budget som vi kan jämföra emot och följa upp på ett smidigt sätt.

Att skapa en struktur och ett upplägg som passar ens ekonomi tar/kostar inledningsvis lite tid men när man väl fått in strukturen så sköter det sig mer eller mindre själv och det behövs uppskattningsvis en timme i månaden för att följa upp och stämma av allt. Ibland (någon gång om året) kan det ju även vara läge att jämföra aktörerna i strukturen (tex. bankerna) och se om de kan erbjuda bättre villkor än de man har. Det gäller ju inte minst bolåneräntorna. Då använder vi bland annat Compricer som ger en bra översikt över alternativen.

Vi har hämtat inspiration till upplägget till detta från bland annat bloggen rikatillsammans. Mallen på denna sida är bra att utgå ifrån. Hur man väljer att göra sitt upplägg är ju såklart olika men så här har vi lagt upp det för tillfället och vi tycker att det fungerar bra och framför allt smidigt 🙂

/Daniel